Dumping=snabbpromenad/jogging

Dagens middag bestod av fiskpinnar, mos och remuladsås. Gott som bara den, till saken hör är att jag inte klarar av att äta remuladsås längre så dumpingen kom med buller och bong. Det kändes som jag skulle få upp middagen igen, vilket är en omöjlighet i sig i och med jag inte kan få upp merän slem och kanske otuggad mat.
För att få bukt på dumpingen så hade jag alternativen gå och lägga mig och sova bort den eller promenera bort de kalorier som jag fått för mycket. Alltså valde jag det sistnämnda.

Jag gick hemifrån och till M´s jobb vilket kanske är 100 meter eller mindre, joggade sedan kanske 100 meter och gick 150 meter och joggade 150 meter igen. Känner mig så stolt. Visst att det inte är långa sträckor men för en som inte joggat på 11 år så är det STORT och ingen kan få mig att känna något annat. Det finns så många som tror allt är en tävligt. Jag kör mitt race och skiter i vad andra gör. När jag kom innanför dörren så kollade både Dennis och Wirre på mig som om jag var från en annan planet. En beftande Michelle vars ben knapp bär henne. Jag förstår dem. Sammanlagt jobbade jag 10 minuter och promenerade snabbt i 5 minuter så var dumpingen som bortblåst. Annars brukar det ta 1-1,5 timmar innan den försvinner för min del. Allt är individuellt.

Nu ska vi åka och tvätta bilen, sen hem och kolla på Underworld 3. Can´t wait for 4an!